HISTORIK KRING TILLKOMSTEN AV NUVARANDE GOLFBANA

1962-1975.

 

1961 fick jag anställning i Ronneby kommun som bitr. stadsingenjör. På den tiden låg all teknisk verksamhet inom stadsingenjörskontorets verksamhets-område, viket innebar att kommunens parkavdelning även tillhörde vår organisation.

Denna avdelning sköttes av stadsträdgårds-mästare Gunnar Odenberger som var en profil i kommunen och som bl a var en av dem som tog initiativ till Tingshus-planteringen, som numera är tradition i Ronneby.

1962 hade några entusiaster inom kommunen börjat agera för att starta en golfklubb. Dåvarande översten på F 17, Per Th. Svensson var en av de drivande.

Ronneby Golfklubb stiftades den 26 maj 1963 och planer på en golfbana vid de sanka åkrarna vid Rönninge började växa fram.

Klubben höll sitt första sammanträde den 24 maj 1964.

Inledningsvis så ordnade man övningsspel uppe på övningsfältet på flottiljområdet i Kallinge under ledning av golfinstruktör Allan Steen. Fr.o.m. november -64 till juni 1965 fick klubben tillstånd att utnyttja vissa lokaler och mark inom F 17 område för golfträning. Roy Hallman kontrakterades för att ge golflektioner ett par dagar i veckan.

Samtidigt så började man bearbeta kommunens ledande politiker i såväl Ronneby som Kallinge om anläggande av en golfbana. Kommunsammanslagningen av Ronneby, Kallinge, Bräkne Hoby och Listerby gjordes inte förrän 1967.

Argumenten för att få kommunernas engagemang var att en anläggning skulle vara en stor tillgång för Ronneby Brunn. En golfbana skulle också menade man höja statusen på infrastrukturen.

Drätselkammarens ordförande mot-svarande kommunalråd i dagens organisation var Helge Magnusson. I Kallinge var kommundirektören Hans Gustafsson aktiv för att en bana skulle byggas.

Att i dessa utpräglat socialdemokratiska kommuner komma med ett förslag att en golfbana skulle byggas ansågs nog av många som en omöjlighet. Men ledare inom företag, som var viktiga för kommunernas framtida utveckling liksom ledningsgruppen på F 17 och inte minst RESO tryckte på och så småningom veknade politikerna.

Greenerna,

byggdes efter den tidens sätt att så gräsmattor. Med hjälp av den bästa matjord vi kunde uppbringa och med lite torvmull skapades en såbädd som blev grunden för greenen. Vi lade ner en del dräneringar men något lager av sand så som greenerna byggs på idag förekom inte.

Bevattningssystemet för greenerna var det mest kostsamma då vi skulle ordna både pump, ledningar och spridare. Automation av bevattningen var inte aktuell då. Jag minns inte exakt hur allt detta löstes men vi hade även då en del företag som hjälpte till som sponsorer och tillhandahöll material mm.

Kvar av de greener som byggdes på detta sätt är idag endast greenen på nuvarande

hål 2 och 4, även dessa har delvis gjorts om och förbättrats

Allmänt

Under efterföljande år har sedan banan förbättrats på flera avsnitt med nya dräneringar, tees, ombyggnad greener, dammar mm.

Den största ombyggnaden var då dammarna på 15, 7 och 8 kom till och som konsekvens av detta så gjordes helt nyligen det invallningssystem som gör att vi nu har hålen på de låga områdena spelbara året runt.

Beslutsgång och genomförande av dessa arbeten kan säkert någon annan förtydliga då jag lämnade bankommittén när vi var klara med stommarna till 18-hål 1985. Jag tänker då på att vi fick 18 spelbara hål.

Men inledningsvis så var de nya hålen mycket svårspelade då områdena utanför ruffarna var sly och buskar som sedan efter hand röjdes bort och planades av så att de fick nuvarande utformning. Mycken tid för bolletning gick åt kring de sista hålen.

Vissa delar av denna historik har jag tagit fram från kommunens och klubbens underlag.

Vissa delar är rena minnesbilder där jag säkert kan ha fel på vissa punkter men för klubbens framtida historiebeskrivning så kan detta kanske vara värdefullt ha i arkiven. Det finns säkert någon eller några som kan fylla i luckor och komplettera.

Likaså har jag inte fyllt i de senare årens pron.

I samarbete med Carlskrona GK arrangerade vi ett antal tävlingar med många av landets kändisar som spelade golf. Detta för att bredda kunskapen hos Ronnebys innevånare om att golfen var på väg att bli intressant för även ”vanliga” personer.

Vi hade deltagare med Sven Tumba, Bempa Eriksson, Lennart Hyland, Hagge Geigert, Martin Ljung, Gunvor Bergqvist mm, mm, mm men också flera av landets bästa seniorer från Europa Touren. Listan kan säkert fyllas på av de medlemmar som var med på den tiden.

Dessa arrangemang gjordes så att man spelade ena dagen på Almö och den andra i Ronneby. Lördagen avslutades med bankett på Ronneby Brunn.

Banan 2010

Ronneby den 18 mars 2010

Finn Ljunggren

Medlem sedan 1975

Det finns några luckor i mitt minne. Bland annat så är jag osäker på hur vi spelade de sista tre hålen efter hål nummer 15 innan vi byggde ut till 18.

 

Bilderna på banorna som är inlagda i artikeln lägger jag i lite större format som bilagor.